Vatten Avlopp Kretslopp » Vatten, avlopp och Vätternperspektiv på konferensen

Vatten, avlopp och Vätternperspektiv på konferensen

VA-guiden är glada att presentera Måns Lindell, limnolog på Vätternvårdsförbundet som en av våra inledningstalare till VAK 2020. Måns har de senaste två decennierna haft järnkoll på miljösituationen i Vättern.

Måns Lindell, limnolog Vätternvårdsförbundet och Länsstyrelsen Jönköping.

Utan att avslöja för mycket bad vi Måns berätta vad han kommer att prata om under sin föreläsning på konferensen den 18 mars.

Vad har hänt med Vättern genom årtionden och vilka VA-utmaningar har man tampats med för Vätterns räkning?

– Man kan inte låta bli att imponeras av de åtgärder som utfördes på mitten av förra seklet. Vättern var då kraftigt störd men har sedan dess återhämtat sig till den fantastiska resurs som den är idag. Det inger hopp om att det finns möjligheter att även möta dagens hot.

I takt med punktutsläppen begränsats så har tyngdpunkten flyttats mot mer diffusa ursprung t ex långväga källor, klimatförändringar, moderna kemikaliesamhället och ”gamla synder” i form av förorenade områden. Här finns dock en baksida, av Vätterns annars oftast önskvärda ekosystemtjänster som istället blir nackdelar, t ex lång omsättningstid, förekomst av feta fiskarter, lågt partikelinnehåll mm. Åtgärder mot dessa diffusare källor är både svårare, trögare och kostsammare, och inte sällan beroende av internationella åtagande snarare än lokalt begränsa en källa. Det gör framtidens vattenarbete till en större utmaning. Å andra sidan kan Vättern utgöra en viktig pusselbit i den debatten.

Du pratar för Vätternvårdsförbundets räkning på konferensen. Vad är ert uppdrag och hur länge ni har funnits?

– På mitten av 1950-talet insåg länsstyrelser och landstingen runt Vättern att situationen var ohållbar för Vättern. Man förutsåg också ett stort dricksvattennyttjande. 1957 bildades därför en samverkansorganisation som hette Kommittén för Vättern Vattenvård i syfte att genomföra de undersökningar som behövdes för de åtgärder som behövdes för säkerställa sjöns värde, däribland dricksvattennyttjandet. 1988 ombildades kommittén till dagens Vätternvårdsförbundet och flera aktörer erbjöds medlemskap, sådana som nyttjar eller har intresse av att hålla Vättern i så opåverkat skick som möjligt.

Dagens verksamhet fortsätter på inslagen väg, samordnar undersökningar, föreslår inriktningar och åtgärder, påverkar samhällsplanering för hela sjöns bästa. Att vara ett kompetensnav över tid med hög kvalitet och långsiktighet är ett signum för förbundet.

Om du tittar framåt istället, vilka va-relaterade frågor tror du kommer bli särskilt avgörande för Vätterns välmående i framtiden?

– Dricksvattennyttjande kommer bli allt mer viktigt och med det skyddet för både vattnet och för konsumenten. Barriärer för säker dricksvattenförsörjning måste skapas mot exempelvis mikrobiell påverkan och vissa kemikalier. Självklart måste också tillförseln av oönskade ämnen minskas och det finns fortfarande behov av att minska utsläpp från ledningsnät och åtgärda dessa. Vi måste även öka takten med att åtgärda förorenande områden och då helst ur Vätternperspektiv. Det samma gäller påverkan från dagvatten och trafik som måste åtgärdas alltefter den typen av tillförsel blir mer dominerande.

Slutligen behövs inte minst en ökad medvetenhet av medborgaren – att alltid tänka i sin vardag hur jag påverkar vattenmiljön med mina val. Utan allmänhetens hjälp här, kommer det bli besvärligt för någon annan att städa upp efter dig.

Missa inte Måns Lindells och Vätternvårdsförbundets medverkan på konferensen under onsdagen den 18 mars. Programmet för Vatten Avlopp Kretslopp publiceras på fredag.